tillbaka till förståndet.
Idag, en regnig dag, en sömnlös natt, en ensamhet. Men vad gör väl det?
Hur kan man inbilla sig att det inte är värt det? Det är alltid värt det, på ett eller annat sätt. Människans alla gåvor, alla snedsteg, alla framgångar, missförstånd, det existerar och det är här, det finns med oss hela tiden. Vi alla har det, vi har alla delar av det. Det bästa med oss är att vi om vi vill kan styra det, vi kan kontrollera det. Modet är det hårdaste skalet, att vara modig innebär en hel del styrka, men det finns här, även om vi ibland väljer att inte låtsas om det, vi väljer att inte se det, känna det, ignorerar det för enkelhetens skull, så har vi det alltid det med oss. Det är onekligen enklare att låtsas som ingenting, blunda. Men vi alla vet att förr eller senare måste vi öppna ögonen, för varandra och för oss själva. Man behöver inte alltid se allting, men när vi är redo för det så finns det, vi väljer själv. Trevlig lördagskväll.
